Arbetsmiljö i Sverige

Eftersom många av oss tillbringar en tredjedel av dagen på arbetsplatsen har vår arbetsmiljö en stor påverkan på vår hälsa. Vad som är störande ljud skiljer sig mycket mellan olika personer och påverkas av vårt humör och allmäntillstånd. Den störande ljudnivån kan vara allt från höga samtal till telefonsignaler och skrivare i en arbetsmiljö. Forskning visar att hjärtat slår fortare, blodtrycket ökar och stressnivåerna i kroppen ökar. Unga barn är särskilt ljudkänsliga för buller eftersom de ännu inte har lärt sig att urskilja tal från bakgrundsljud på samma sätt som en vuxen person har. Dessutom är skolmiljön en av de livligaste miljöerna med nivåer som ofta överstiger gränsvärden för hörselskador.

Arbetsmiljö i ett öppet kontorslandskap

Öppet kontorslandskap innebär sämre arbetsmiljö.

I Sverige jobbar ungefär två miljoner människor i en kontorsmiljö. På många av dessa arbetsplatser finns det ett öppet kontorslandskap med motiveringen att det tar bort barriärer och osynlig hierarki och gör att vi blir mer produktiva när vi ser andra arbeta. Dessutom är det kostnadseffektivt för ett företag eftersom fler kan arbeta på en mindre yta. Vanligast handlar det om ungefär 15-20 personer i samma rum. Idag vet vi efter flera olika forskningsresultat att ett öppet kontorslandskap är en dålig arbetsmiljö. Anledningen är för att oljud och buller stör koncentrationen och gör att vi fungerar sämre på arbetsplatsen än vad man tidigare trott.

Det räcker med att vi kan urskilja att någon pratar i bakgrunden som gör att vi spetsar öronen omedvetet för att höra och därmed minskar vår koncentration på arbetsuppgiften. Christina Bodin Danielsson, doktor i arkitektur vid Stockholms universitet har forskat om oljud i vår arbetsmiljö. I snitt blir en anställd som sitter i ett öppet kontorslandskap störd i sitt arbete ungefär var elfte minut. För företag handlar det här om stora summor som förloras varje år när arbetsmoment dras ut på tiden. Även engagemanget sänks när man blir störd i arbetsmoment som man är personligen involverad i vilket skapar frustration.

Hur man kan dämpa oljud i arbetsmiljön

En studie från USA visade att enbart elva procent av de anställda som jobbade i ett öppet kontorslandskap var nöjda med sin arbetsmiljö. Dessa elva procent var de personer som kunde välja var de skulle jobba; alltså att de kunde välja tysta avdelningar om de ville. Det kallas för aktivitetsbaserade flexkontor och innebär att man inte har ett fast skrivbord utan kan välja en tyst del i ett öppet kontorslandskap. För att dämpa akustiken i ett öppet kontorslandskap kan man lägga mattor på golvet och använda sig av ljudabsorberande material på väggarna. Se också till att erbjuda tysta delar i ett öppet kontorslandskap.

Även skolor har en arbetsmiljö med mycket buller som är ett stort problem för både elever och lärare. Många av skolorna idag har skolklasser som de inte alls är byggda för vilket gör att ljudnivån blir ett problem. Därför är problem med hörsel en vanlig åkomma bland lärare idag i alla skolformer, men liknande undersökningar bland elever har inte gjorts även om de förväntas ha liknande problem. Vanliga symptom på att det är ett för högt buller i skolmiljön är muskelspänningar, tinnitus och stress.

Vad Arbetsmiljöverket säger

I första hand ska du vända dig till din chef om du upplever att din arbetsmiljö har för hög ljudnivå. Generella frågor om arbetsmiljö och och buller kan du ställa till Arbetsmiljöverket. Upplever du att problemen inte åtgärdas på din arbetsplats, trots att du har kontaktat chef, skyddsombud och fackförbund kan du göra en anmälan till Arbetsmiljöverket som då kan besöka arbetsplatsen och göra en inspektion. Du kan själv använda en app för att mäta bullret för att få en uppskattning om vilken nivå den ligger på; den heter ”Bullerapp” och är utvecklad av Arbetsmiljöverket. Är bullret i genomsnitt över 80 dB över en arbetsdag är arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda arbetstagarna, erbjuda hörselskydd och hörselundersökning.