Nätverket och projektet

Nätverket och projektet

I det föreslagna nätverket ingår forskare och doktorander knutna till Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Gävle, Chalmers Tekniska Högskola, Stockholms Universitetet, Umeå Universitet, Karolinska Institutet, Lunds Universitet, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköpings Universitet, Specialskolemyndigheten, Göteborgs Universitet, Örebro Universitet, Volvo Wheel Loaders AB, Tyréns AB, Peltor AB samt Socialstyrelsen Stockholm.

Buller forskning

I verksamheten ingår att främja och vidareutveckla kompetensutbyte och kunskapsstöd mellan nätverkets deltagare och de forskargrupper som nätverket samarbetar med. Arbetet baseras på regelbundna workshops samt löpande informell samverkan i olika delprojekt och forskningsfrågor, utveckling och kvalitetssäkring av de metoder som tillämpas inom bullerforskningen, analyser kring framtida forskningsbehov, initiering av nya forskningsprojekt, stöd till pågående oktorandprogram, initiering av nya forskarutbildningsprogram, breddat samarbete med andra forkargrupper och samhälleliga aktörer inom bullerområdet, seminarieverksamhet och samarbete inom den vetenskapliga produktionen i form av forskningsrapporter, nyhetsbrev, hemsidor och elektronisk avrapportering.

Nätverket finansieras med stöd från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, dnr 2005-1350.

Inom ramen för forskningsnätverket ”Människan och Bullret” genomförs en rad aktiviteter. Nätverket genomför regelbundet nätverksmöten, se undermeny ovan.

Nätverket genomför även seminarier och utbildningsinsaster som är öppna för samtliga intresserade. Information om genomförda och kommande seminarier finner ni menyn ovanför.

Människan och Bullret

Människan och Bullret är ett nationellt forskarnätverk med inriktning på forskning inom området bullerexponering och påverkan på människan. Denna webbsida ”Människan och Bullret” tillhandahålls och drivs av forskningsnätverket.

Hörselskaderisk vid kombinerad exponering för buller och vibrationer

Projektet ska undersöka risken för hörselskada vid kombinerad exponering för buller och vibrationer genom att bland annat studera hur sårbarhetsfaktorer som medför försämrad blodcirkulation i fingrarna påverkar risken för hörselskada. Projektet ska resultera i konkreta riktlinjer för vilka nivåer av kombinerade exponeringar som bör beaktas vid riskbedömning.

Buller i kontorslandskap – Experiment och interventionsstudier med normalhörande och hörselnedsatta personer

Projektet ska undersöka hur tal och annat ljud i kontorslandskap påverkar uppmärksamhet, kommunikation, minne och inlärning samt upplevd hälsa och stress. I projektet görs både en laboratoriestudie och interventionsstudier i kontorslandskap. Studierna skall använda sig av psykologisk testmetodik för att reda ut hur buller i kontorslandskap påverkar arbetsprestation, kognition och hälsa. Både normalhörande och personer med hörselnedsättning kommer att ingå i undersökningen.

Buller inom förskolan. Ohälsa och preventiva insatser

Projektet ska undersöka hur tal och annat ljud i kontorslandskap påverkar uppmärksamhet, kommunikation, minne och inlärning samt upplevd hälsa och stress. I projektet görs både en laboratoriestudie och interventionsstudier i kontorslandskap. Studierna skall använda sig av psykologisk testmetodik för att reda ut hur buller i kontorslandskap påverkar arbetsprestation, kognition och hälsa. Både normalhörande och personer med hörselnedsättning kommer att ingå i undersökningen.

Buller inom förskolan. Ohälsa och preventiva insatser

Rapporter om ohälsa hos personalen i förskolan har ökat under senare år, enligt Arbetsmiljöverket. Det är symptom som trötthet, stress, ljudkänslighet, hörselnedsättning och tinnitus. Projektet vill utreda sambandet mellan buller och ohälsa inom förskolan samt utveckla och utvärdera ett antal praktiska åtgärder mot bullerexponering. Projektet kommer att genomföras i samarbete med 10 förskolor i Umeå kommun och stor vikt kommer att läggas på kunskapsuppbyggnad och att kunna använda forskningsresultaten i förändringsarbetet inom förskolan.

Kombinationseffekter av buller och andra miljöeffekter på stress, välbefinnande och prestation

I många arbetsmiljöer inom vård, skola, omsorg och på kontor utgör bullernivån en indirekt hälsorisk genom att öka stressnivån. Tidigare forskning och riktlinjer har enbart fokuserat på enskilda miljöfaktorer och inte tagit hänsyn till kombinationseffekter. Projektet ska studera samverkande och kombinerande effekter av ett antal miljöfaktorer på välmående och generell hälsa.

Talarkomfort och röstohälsa i skolsalar

Idag saknas studier som visar sambandet mellan lärarens röstohälsa/-hälsa i relation till röstanvändning, bakgrundsbuller och hur den fysiska miljön är utformad i klassrum och andra undervisningslokaler. Projektet ska undersöka sambandet mellan hur man använder rösten och rummets egenskaper inklusive bakgrundsbuller. Resultatet ska ge riktlinjer för hur en god talarmiljö bör vara i undervisningslokaler och andra salar som används för tal utan förstärkning.

Hörselskadade i arbetslivet: Kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda

Det finns cirka 560 000 hörselskadade i arbetsför ålder, enligt SCB. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om hur individens hörförmåga samspelar med kognitiva förutsättningar, arbetsrelaterad ljudmiljö och arbetsuppgifter. Projektet ska också utveckla test- och utredningsmetoder för analys och diagnos av upplevda problem samt möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter.

Hörselproblem hos musiker – inverkan av bullerkänslighet och andra faktorer

Professionella musiker utsätts för höga ljudnivåer som kan medföra risk för hörselskada efter en längre tids exponering. Tidigare studier har visat hörselförändringar redan efter 1 – 2 år hos unga musiker från Försvarets musikkår och Kungliga Musikhögskolan. Projektet ska kartlägga hörseln hos 150 musiker genom en enkät, hörselmätningar och att deltagarna skriver en ljudloggbok. Tjugo stycken skall dessutom gå med dosimeter i 2 veckor.

Bullerskador. Hörselepidemiologisk forskning med hjälp av befintliga databaser

Syftet med projektet är att få en överblick över andelen hörselskador inom olika yrken samt analysera sambandet mellan bullerexponering, andra faktorer och hörselskada. Bland annat ska man undersöka bullerskador hos piloter samt hörseln hos de unga män och kvinnor som mönstrat under de senaste 30 åren med hjälp av Pliktverkets databas. En validering av självupplevd hörsel som uppges i olika enkäter ingår också.

Effekter av arbetsplatsens auditiva varningssignaler på människan

Detta project bedrivs vid School of Psychology i Cardiff, Wales. Tillsammans med Prof Dylan Jones och hans forskargrupp studeras hur arbetsplatsens auditiva varningssignaler påverkar korttidsminne och subjektiva upplevelser.

Akustik, kognitiv belastning och inlärning under talkommunikation

Dåliga akustiska förhållanden innebär att det blir mer ansträngande att följa tal. Därigenom minskas de tillgängliga resurserna för att tolka och lagra inforrmationen i talet. Inom projektet studeras hur bakgrundsbuller och en lång efterklangstid påverkar förståelse och minne av talade texter. Det yttersta syftet är att ge bättre underlag för akustiska normer för klassrum och andra lokaler där god talkommunikation är viktig.

Miljöpåverkan från väg- och järnvägstrafik

Forskningsprojekt med inriktning på väg- och järnvägstrafik och det sätt på vilket miljöfaktorerna buller- vibrationer och luftföroreningar påverkar boende, fritidsboende, rekreations miljöer, arbetsplatser och naturmiljö.

Projektet Botniabanan och Europavägarna – inverkan på människor och miljöer medfinansieras via EU:s strukturfonder som ett Mål 1 projekt Norra Norrland (Dnr 304-1330-2007).

Man and occupational noise

Bokprojekt genomfört i samarbete med WHO samt Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings Universitet och Göteborgs Universitet.

Trötthet i arbetslivet

Forskningsprojekt med inriktning på bakomliggande faktorer till sömnighet, sömnighetsindikering, konsekvenser och åtgärdsstrategier.

Buller, minne och inlärning hos skolbarn

I tidigare studier har vi börjat klarlägga minnestrukturen hos barn (så unga som 13-14 år) när de exponerats för olika bullerkällor (vägtrafikbuller, pratbuller) samtidigt som de löser inlärnings- och minnesuppgifter. I våra experiment har barnen givits skrivet material och skrivit ned sina svar. I nästa steg vill vi inkludera talat material och utvidga våra resultat till barn i åldern 9-10 år.